Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Referenslämning – en diskussionsfråga

Hej bloggen.
Här kommer ett litet blogginlägg.
I torsdags hade jag en intervju via Teams med Clockwork och de vill så klart ha mina referenser.
Jag gav dem två referenser. En handledare som jag hade 2015 och en från 2017. Det var ett riktigt longshot.
Idag hörde en av referenserna av sig och hon sa att hon ville och kunde inte vara min referens då hon inte kunde ge en rättvis bild av mig och kanske kommer inte den andra referensen heller göra det.
Jag har två referenser till men sist de ställde upp så pratade de inte bra om mig. Det var en handledare från min VFU 2020 och så var det en förskolechef från 2019 som är pensionerad nu.
Jag kan då fundera på varför ställer man upp som referens om man inte pratar bra om personen man ska ge som referens? Då kan personen lika gärna säga nej och komma med en förklaring till varför.

Sen diskuterade jag detta med min handläggare på Rusta och matcha angående referenser. Och han sa att det är en diskussionsfråga om huruvida arbetsgivarna ska ringa referenser. Han menade att man slutar på en arbetsplats av många anledningar. Man har kanske inte trivts på arbetsplatsen eller något annat och då kanske man inte vill ange de som referens. Personligen tycker jag att man ska kunna ta ett jobb och visa vad man går för. Jag menar jag får aldrig chansen att visa vad jag går för då jag kommer till intervjun och sen när referenser ska samlas in så åker jag ut igen. Om jag inte skulle ha några referenser ska jag inte få chansen att ens få jobba då? Kan inte arbetsgivaren man söker hos ge en chans till att visa vad man går för?
Jag skäms för att jag har slösat bort hela mitt liv på att vara arbetssökande och för att jag inte haft några “riktiga” jobb som mannen säger. Att jag bara har varit vikarie och haft gap där jag bara varit arbetssökande och inte fått någonting. Ja och så har jag varit mammaledig, men Gud ska veta att jag har kämpat och har mycket motvindar hela tiden men jag ger aldrig upp.
Ta mannen till exempel. Han behövde ingen referens när han sökte jobbet på Tidningsbärarna. Han behövde ingen referens när han sökte jobb på sin första budbilsfirma och inte heller när han sökte jobb på den firman han jobbar för nu. Jag blir bara så irriterad.
Så det här med att lämna referenser kan både stjälpa dig men även hjälpa dig. I mitt fall stjälper dem.
Allt jag vill ha är ett jobb. Jag kan få praktikplats för att få referenser men just nu så är det stopp där.
Så ja….det här med referenslämning är en diskussionsfråga.
Vad gör man om man inte har någon referens trots att man jobbat inom barnsomsorgen i ett antal år? De enda  referenserna jag har är gamla referenser och jag behöver nya men jag måste även ha ett jobb.

Hur ställer ni er till den frågan? Tycker ni att referens är nödvändig i alla jobb? Om man inte har någon bra referens bör man då få jobbet ändå för att kunna visa vad man går för?

Nu ska jag nog gå ifrån köket då de börjar spela musik från gatan. Händer varje kväll.
Imorgon ska jag se klart säsong 3 av Stranger things. På fredag kommer de två sista avsnitten av säsong 4.
Önskar att Izabella skulle vara hemma då.
Imorgon ska jag även försöka få ihop ett mejl till sociala myndigheterna.  Izabella ska inte behöva byta skola för det är sjukt lång kö till den hon går på nu och om hon nu kommer hem ska hon behöva pendla till Smyge varje dag istället? Jag vet inte vad de tänkte på när de placerade henne så pass långt bort. Om de nu var tvungna att placera henne (vilket inte behövdes då hela deras utredning är bygd på falska grunder) kunde de placerat henne hos en familj i Malmö där hon fortfarande kunde gå kvar på sin skola.

Arrividerci ciao / Louise

 

Finalmente un nuovo canzone ❤

Som jag har väntat och äntligen förra veckan så släppte han låten…eller det kanske var denna veckan men det spelar ingen roll jag är redan så förälskad i den. Idag kom videon till låten och jag längtar tills albumet kommer i september. Har lyssnat på honom sedan jag gick i gymnasiet. Tror det var i första ring så 1995 nån gång. Den har ett sådan flow. När jag gick till seminariet i morse hade jag denna låten i öronen och tur att jag var ensam (tror jag) så sjöng jag med hela kroppen. Och nu hittade jag den i karaokeversion på Smule.*Lycka*. Nu ska jag bara lära mig texten flytande den är lite svår. Och inte nog med det som vanligt när jag inte har råd så kommer han till Stockholm nästa juli och biljetterna släpptes idag. Kan fundera på varför han aldrig hittar till Malmö vi har också konsertarenor här. Bryan Adams som bor i Canada har hittat till Malmö 2 gånger vad jag vet så någon som bor i Europa skulle väl kunna hitta hit….tycker man. Får väl mejla honom och fråga och be honom komma till Malmö arena dryg 1 km från oss 4 minuter med buss. Efter den låten växlade jag till Queen. Jag har som sagt innan så har jag börjat lyssna på dem igen. De är legender.

Annars idag har det inte hänt så mycket.
Jag och Xander besökte Veberöd och kyrkogården där och vi försöker åka dit en gång om året och sätter blommor på min mormor och morfars grav. Både till min mammas morföräldrar som ligger på samma gravplats. Sen var vi borta på minneslunden också och hälsade på moster som gick bort för 2 år sedan.

Xander valde de rosa rosorna. De var dyra men det var det värt. Han har aldrig träffat min mormor då han låg i magen när hon gick bort. Han har heller inte träffat min farmor hon gick bort när jag var nygravid med honom.

Min gammelmormor och gammelmorfar. Jag fick aldrig träffa dem.

Veberöd kyrka. Den byggdes väl  mitten av 1800 talet.
Tycker den är så vacker. Kyrkor är vackra. Har äldre bilder från Koszalins katolska kyrka som vi besökte 2014 vet inte var de bilderna är tyvärr.

Mina morföräldrar var älskade och jag saknar de varje dag. Ja jag saknar min farmor också. Två dödsfall på fyra månader 2005 var ett mycket tufft år för vår släkt.

Midsommar imorgon. Jag har hört att det ska bli varmt. Första året på länge. 50 år sedan har jag läst var sist det var värmebölja på midsommar. Nu dags för fortsättning av Emmerdale. Sen dags för sängen då jag har huvudvärk deluxe. har varit en lång dag börja med intervju, sen seminarie, kyrkogården för att sen hem och vända och ut igen. Kaos på Emporia och supersena bussar. Slut i rutan.

Arrividerci ciao/ Louise

En onsdag

Hade ytterligare en visning idag nere i nya Limhamn. Det var en femma. Det kändes som att jag och lägenheten klickade. Hur tusan kan man klicka med en lägenhet. Den var riktigt stor och mysig men hyran var skyhög och inflyttning nästa vecka på fredag med andra ord. Och den har jag inte råd med även om jag hade haft ett relativt bra jobb. Har satt upp mig på en annan lägenhet nere i stan. En fyra. Behöver väl inte större i nuläget för det är ett barn som inte bor hemma just nu. Tror heller inte vi behöver en större lägenhet då Max förmodligen kommer flytta hemifrån inom ett halvår. Han vill bara här ifrån och bli självständig precis som jag.

Två av mina fina barn. Jag gör vad som helst för dem. Sätter alltid deras behov framför mina egna.

Igår kväll blev jag jätteledsen efter jag hade gått och lagt mig. Jag bröt ihop totalt. Klockan var ganska mycket innan jag ens kunde somna ordentligt och jag bad min talisman flera minuter att jag ska få hem henne efter midsommar eller i början av juli.
Izabella blev naturligtvis jätteledsen när de sociala myndigheterna sa att hon ska börja i ny skola så nu ska jag försöka knappa ihop ett mejl till dem som inte låter för desperat och aggressivt utan professionellt för i detta läge ska de se till hennes bästa och inte vad det gäller deras bekvämlighet. Jag känner mig helt maktlös för ingen tror på mig överhuvudtaget. Vi hade kunnat ta emot hjälp från dem om de bara berättat hur de kunde hjälpa oss. Men har dom det? Nej de fortsätter utöva makt. Jag har absolut inget emot familjehemsföräldrarna för de är jättesnälla och jättetrevliga och jag kommer bra överens med dem. Men jag vill ha hem min dotter så jag kan börja jobba på fortsättningen av mitt liv. Folk säger till mig att jag ska ta tag i saker och ting men vart tusan ska jag börja? Jag vet inte för jag har ingen aning.

En ganska konstig sak hände idag eller ja för mig är det konstigt.
För några år sedan skrev jag in mig på Clockwork bemanningsföretag inom skola och förskola.
Sen tänkte jag inte mer på det liksom och idag fick jag plötsligt ett meddelande på mobilen att de har ett vikariat på en förskola uppe på Hyllie. Visserligen bara fyra dagar men jobb som jobb. Så imorgon klockan nio innan jag ska iväg till seminariet så ska jag ha en intervju med dem och hoppas de fyra dagarna blir mina. Vi får se och så hoppas jag att jag får relativt bra betalt så jag kan betala lite skulder och lite till sparande till Xanders student. Det måste jag också börja tänka på. Är det någon som kan tipsa mig om en riktigt bra app där man kan spara utan att betala vid varje månad man ska spara. Dreams tar nu för tiden tio kronor i månade när man ska  spara. Struntsumma kanske men det tycker inte jag.
Så håll tummarna för mig imorgon kl. 9 så jag får dessa fyra dagar. Kanske inte blir så mycket men lite i alla fall. Det jag blev lite sne av var att jag berättade det för mannen och för att istället säga : Men vad roligt så säger han ja bara du kommer hem med pengar. Det är så jäkla…ja jag finner inga ord. Han är inte ens glad för min skull jäkla r*vhatt. Sorry men sådant gör mig bara irriterad och ledsen och ja jag vet varför är jag kvar? Men det har vi redan tagit upp. Det kommer. End of story.

Arrividerci ciao / Louise

De fortsätter skada oss

Idag fick jag samtal från soc och de var vänliga som vanligt tills de släppte bomben.
Izabella kommer att byta skola och det är bara sjukt att de får bestämma det.
De sociala myndigheterna bara skadar oss hela tiden. Izabella vet inte än de ska träffa henne imorgon så om någon vårdnadshavare från Izabellas skola läser min blogg(som ni förmodligen gör) så vill jag inte att Ni berättar för hennes kompisar att detta kanske kommer ske. Jag får reda på all information imorgon för om jag känner Izabella rätt så kommer hon inte vilja byta skola. Och jag hoppas de lyssnar på henne.

Tycker det är konstigt att de gör en sådan sak. Jag är för tusan hennes mamma och jag har väl också något att säga till om. Om det blir så att hon måste byta skola så kommer hon ju tappa sin plats och när hon flyttar hem igen så kommer vi ju behöva ställa henne i kö där igen och den kön är svinlång.
Jag förstår inte hur någon kan vara så förbannat elak och göra så här mot en familj. Att splittra en familj bara för att föräldrarna bråkar och inte kommer överens. Detta handlar inte om Izabella längre…detta handlar om att straffa oss som föräldrar. De har sett till att hon inte får bo hemma och ska nu byta skola. Och sen kunde de väl sett till att placera henne hos en familj i Malmö så att hon kunde gå kvar på skolan. Jag känner mig så jäkla sviken av stat och de sociala myndigheterna. Tyvärr så har de för mycket makt.
Jag hoppas verkligen att högsta förvaltningsdomstolen bestämmer att ta sig an vårt fall och att våra överklaganden och ser till att Izabella får komma hem efter midsommar. Det känns som ett hån att jag bara får träffa henne några timmar varannan vecka(ja det kommer väl bli oftare sen). Jag ska få träffa henne dagligen. Jag blir bara bestraffad hela tiden och jag vet inte vad jag ska göra för jag sitter fast. De sociala myndigheterna kommer jag inte någonsin mer att lita på för de litar inte på mig.
Jag kan fortsätta spy galla över dem men vad ger det mig egentligen. Ingenting för det känns som jag inte kan göra något. Känns som jag stångar pannan i väggen. Jag har inte gjort något fel och jag skulle ta emot den hjälpen som de sociala myndigheterna skulle erbjuda men de ansåg att det inte skulle fungera. Jag hoppas att min talisman hjälper mig här att påverka att hon kommer hem.
Och inte nog med det så hade förskolan jag varit på intervju hos förra veckan(i onsdags) gåt vidare med andra kandidater. På riktigt nu börjar jag tappa hoppet för jag sitter fast i ett förhållande, jag vill inte be soc om hjälp på grund av deras äckliga maktbeteende, jag får avslag efter avslag. Hade hoppats att bloggen skulle generera lite inkomst men inte ens det lyckas jag med.
Men å andra sidan så finns det fortfarande hopp att Högsta förvaltningsdomstolen tar upp vårt fall och dömer till vår fördel även om det inte är så stor chans.

Och sen måste jag komma ifrån detta skitområdet på något sätt för jag är så less att bo här. Var på två visningar idag men de lägenheterna var inte i min smak. Den stora hade inte ens plats för tvättpelare och den mindre som jag redan tackat nej till hade inte diskmaskin men plats för tvättpelare. Dessutom var den mindre än vår nuvarande och en fyra. Femman låg på våning tre utan hiss och mina knän klarar inte det. Så den kommer också gå bort. Imorgon har jag ytterligare en visning i Limhamn.
Men den kommer också gå bort eftersom den är dyr i hyra och jag tjänar inte 25´kronor efter skatt.
Jag är fast och jag vet inte vad jag ska göra åt det.
Nu ska jag sluta gnälla och ta ut från diskmaskinen och sen laga mat. Blir köttbullar med makaroner då kontot i princip gapar tomt så ja jag måste ha ett jobb…..

Arrividerci ciao / Louise

Och det är måndag

Midsommar veckan. Denna vecka har jag fullt upp och så blir det inget umgänge med Izabella då de åker till Karlskrona på torsdag. Gör mig ledsen. De ska fira midsommar där.
Idag var jag på intervju i Hjärup och den byn visade inte sig från sin bästa sida.
När jag kom ut från tåget gick jag in i ett hällregn och var så klart dyngsur när jag kom fram till förskolan.
Och mobilens högtalare fick vatten i sig då jag var tvungen att använda Googlemaps  för att komma till förskolan. Det visade sig att den knappt behövdes. Jag får väl spara till en ny mobil och köpa en ny i augusti.
Den jag har nu har varit bra i 3 år men börjar göra sitt . Den har till och med utgått så jag tror det är dags för en ny mobil snart. Men högtalaren fungerar igen.

När jag sen satt på tåget på väg till Hjärup hörde en annan förskola av sig. En montessoriförskola nere på Näset. Ja det blir ganska mycket pendling om det nu skulle vara så att jag får den anställningen så får jag väl stå ut. Jag kommer ju så klart satsa på att få jobb i Malmö. Men jag är bara nöjd om jag faktiskt får ett jobb.

Igår lyssnade jag igen på Spöktimmen om Creepypasta och de pratade om 2 barn som nästan mördade sin kompis bara för att Slenderman sagt det. De tipsade om en dokumentär som heter Beware the Slenderman som finns på HBO max och jag såg den idag. Mycket bra dokumentär. Tjejerna blev dömda som vuxna. Ena tjejen fick diagnosen schizofreni och är nu på ett sjukhus där hon får hjälp. Den andra tjejen fick också en mild variant av schizofreni. Båda tjejerna blev dömda till rättspsykiatrisk vård 25år (Hon  hade chans till frigivning 2020 vet inte om hon blev det) respektive 40 år. Att man ens kommer på något sådant.  12 år och kommer på något sådant. Hemskt.

Jag visste inte vem Slenderman var fram tills för några år sedan och det började ju som en fototävling. Men det vet nog de flesta om. Nog bara jag som är sen haha. Men se dokumentären den är bra.


Avslutar mitt inlägg och babblande med en bild av vår knäppa kisse Simba.
Hon ligger på de mest konstiga sätten. Imorse försökte hon dra täcket över huvudet.
Varje morgon kommer hon och lägger sig bredvid en och börjar tvätta ens hand.
Några gånger kommer hon in på toa och hoppar upp i knät och vill gosa. Och hon slutar inte krafsa och jama förrän man öppnar toadörren.
Älskade knäppa katt.

Arrividerci ciao / Louise

Redan mitten av juni

Fredag idag och vi är redan i mitten av juni och Izabella har varit i familjehemmet i 3½ månad nu. Hon trivs MEN hon vill hem. Mitt och mannens förhållande kommer jag inte längre att skriva om för jag har hört att någon tycker jag velar. Men att komma ur ett destruktivt förhållande är svårt och det är även forskat att kvinnan är den som går som förlorare ur det. Säger bara en sak så vi ska ha det ur världen. Döm ingen förrän du gått en mil i dennes skor. Vill ni mig något vet ni var jag är. Punkt slut.

Är så himla orkeslös men det har säkert med att göra att jag har noll livsglädje på grund av allt som händer nu. Vi har överklagat till högsta förvaltningsrätten och hoppas att de tar upp vårt fall till prövning. Annars är den sista utvägen hemtagningsutredning. Men vi får se vad som händer. Jag hoppas ju att hon kommer hem i juli. Sen tar vi resten där ifrån.
Idag var jag på seminarium på Rusta och matcha där jag går genom arbetsförmedlingen. Och denna veckan har varit helt galen. I måndags var jag på en intervju och i det området erbjuder de vikariat om man inte blir erbjuden tjänsten vilket jag så klart är intresserad av. I onsdags var jag på intervju på en förskola som söker personal på sina förskolor typ i pooltjänst men man är stationerad vid en förskola fast kanske behövs på  annan en dag. På måndag ska jag till Hjärup och gå på ytterligare en intervju. Det roliga var att jag skickade in ansökan och sen 10 minuter senare kanske så hörde förskolechefen av sig.
Så vi får se. Onsdagens intervju skulle höra av sig nästa vecka och den i måndags i början av juli. Har redan beställt och fått utdraget från Polisen. Det gick minsann snabbt.
Så jag håller tummarna att jag får någon av tjänsterna. Men får vänta och se.

Har varit på en del visningar och vissa lägenheter kände jag bara wow här vill jag bo. Var på en visning i tisdags och jag ville så ha den lägenheten men tyvärr hittar jag saker som jag tycker är fel haha. Spisen och fläkten var jättelåga så det skulle vara jobbigt att laga mat. Men jag tror den var handikappanpassad.
Men annars var den fin och rymlig. Jag ska på två visningar på tisdag den ena utan hiss på tredje våningen. Mina knän kommer inte tacka mig. Men å andra sidan så kommer jag förmodligen tacka nej till de också. Och så ställer ni er säkert frågan om varför jag går på en massa visningar – för att jag kan och för att komma ut från denna lyan och tänka på något annat och för att jag någon gång inom närmsta framtiden ska kunna komma här ifrån, från mitt destruktiva förhållande.
Men jobb och inkomst först.

Umgänge med Izabella den 9 juni då var vi på Rose garden och åt.

Samma dag kom min talisman som jag döpte till Occhi di speranza – vilket betyder hoppets öga.
Det är nog hans förtjänst att jag fått komma på intervju.

Och naturligtvis var jag med i kyrkan när de hade skolavslutning och det bjöds på korv och glass.
Många säger att jag ska passa på att ta hand om mig själv och lösa mina problem medan dottern är borta.
Jag de har kanske rätt men jag skulle aldrig önska min värsta fiende det som vi går igenom just nu och vad jag vet så har jag inga fiender. Så jag får väl försöka blogga lite mer om ditten och datten och så finns det massor att göra här hemma. Måste få upp husvärden för det blir en bassäng vid både duschning och tvättning. Vi borde bara få vårt badrum renoverat också men då skulle vi inte få ha tvättpelaren kvar. Synd att gästtoan inte är större för då hade vi kunnat ha det som tvättrum. Och renoveringen av lägenheten? Den har inte kommit igång än. Men som jag sagt ska man trivas i en renoverad lägenhet ska man trivas med sällskapet och jag pratar inte om pojkarna.

Nej nu får jag väl så smått börja med maten. Blir köttbullar med gräddsås, potatis och sallad denna fredag.

Arrividerci ciao / Louise

Sjung om studentens lyckliga dar….

Det har gått drygt en vecka sedan Max tog studenten. Han är nu utbildad konditor/bagare. Det är ju helt galet och så har han fått jobb på sin förra praktikplats under sommaren.

Min fine son. På morgonen den 3 juni. Han sov hos mina föräldrar den natten för att kunna åka i lugn och ro.

Efter utspringet med på bild min mamma och syster och några andra som kom med.

Flaket som de hade fixat. Restaurang och livsmedel. Vi som förstår skämtet.
Brukar ju stå på innehållsförteckningen på kakor vad det kan finnas spår av.

Värsta åket från skolan. Helt galet att han tagit studenten.

Kramkalas med äldsta moster.

Kramkalas med sin andra moster.

Kramar sin morfar.

Äldst och yngst. Älskade barn.

Finaste Izabella och fina kusinen kom med bredvid.

Maten bestod av rostbiff, kycklingfilé och fläskfilé med potatisgratäng och potatissallad med tillbehör.
Tårtor. Prinsesstårta(naturligtvis) och gräddtårta som min moster gjort.

Så himla fint och klyftigt. Han är mycket omtyckt min son.

En riktig konditor bakar med stil. MFF to the end.

Klybbor från hans bästa kompis som också är MFF-fan.

En bok med visdomsord från olika människor.

Boken handlar om matcher genom tidigare om jag inte misstar mig.

Starkt jobbat min fine grabb. I tre år har du kämpat på ditt första handsval.
Nu står du med fötterna till framtidens tröskel och ta steget ut i jobblivet.
Älskar  dig min förstfödde. Starkt jobbat och du är så jäkla grym.

Det blev en bra dag för alla inblandade och vädret var helt okej. Inget regn.
Nästa år är det dags för deras kusin M att ta studenten och året därpå är det dags för Xander att ta studenten. Helt galet.

Arrividerci. Ciao/Louise

Och kammarrättens beslut kom

I måndags eftermiddags fick jag mejl ifrån min advokat där hon hade bifogat kammarrättens dom och de dömde samma som förvaltningsrätten. Jag trodde jag skulle gå sönder av gråt för jag trodde jag aldrig skulle sluta gråta. Jag var så förstörd och kände mig så himla svag och arg. Kändes som jag satt fast i ett djupt hål och inte kunde komma upp. Men vi ska ju så klart överklaga men det är inte ofta som högsta förvaltningsdomstolen tar upp detta till prövning. Om det inte fungerar så kommer jag att öppna för separation för att få hem henne men det är ett sista steg. Får se hur det blir med överklagan till det högsta hönset. Jag hoppas de tar upp fallet och river upp beslutet.

Jag har inte ens hört något från de sociala myndigheterna men jag tror att de hör av sig antingen imorgon eller på tisdag nästa vecka. Imorgon kan de hålla sig borta tycker jag.
Imorgon är det nämligen dags för äldste sonen att ta studenten. Kommer ett inlägg om det på söndag som tidigast får se om jag har tid och ork.
Imorgon ska jag hämta Izabella från skolan och sen ska vi åka till Lund för att sen hon ska bli hämtad 20.30.
Jag hoppas att jag få tillbaka henne innan skolan börjar igen. Hon är ju på väg in i tonåren nu( hon fyller 12 år nu i november.) och då tycker jag att hon ska vara hemma hos sina föräldrar.

Finaste älskade barn. Jag lovar att få hem dig på något sätt. Hoppas på att högsta förvaltningsdomstolen river upp kammarrättens och förvaltningsrättens dom.
Men imorgon får jag nästan en hel dag med min tjej. Bara önskar att hon kunde få följa med oss hem igen på kvällen och vara här hela tiden. Men jag vet att det kommer frågan är bara när.
Dags att göra sig klar för sängen ska på seminarie imorgon bitti.

Arrividerci ciao /Louise

Till startsidan