Tack Elin… Det gick jag gjorde som Elin sa och jag tog mig äntligen till gymmet i morse med hennes hjälp det tog emot men känslan efter är obeskrivlig varför tvekar jag ens men usch det har varit tungt de senaste två veckorna något händer med kroppen något jag inte kan beskriva jag är inte trött det är bara att kroppen säger nej och jag äter hela tiden och inte sunt som jag brukar utan en massa godis och pizza haha… Men nu räcker det nu får det vara nog dags att tänka om och styra sig själv till mitt rätta jag igen… Så slut på att tycka synd om mig själv och kämpa på… Innan jag somnade igår gick jag genom Instagram kikade på alla tänkbara fitness sidor det fick motivationen tillbaka lite smått inte som det brukar men lite är bättre än inget jag älskar fitness sidor inte där de är jätte vältränade men tonade med former det är snyggt dit ska jag också 2019 är mitt år det vet jag bara…
När barnen kom hem lagade vi mat och jag gjorde mig en feta, tomat och avokado sallad så gott sen blev det mys i soffan framför tv:n och nu sover de sött och jag taggar ett nytt pass på gymmet imorgon…
I´m Getting There, man får inte ge upp <3